De senaste veckorna har vi följt diskussionen om Konstfack som uppstått med anledning av en professors tendentiösa läsning av Brown Islands handbok i allmänhet och texten ”Floating in the White sea – A foray into the contemporary art institution” i synnerhet.
Det är symptomatiskt att den komplexa och mångbottnade diskussion kring frågor om arkitektur, utbildning, rasism, ideologi och historia som vecklas ut genom Brown Islands arbete i denna debatt reduceras till vad som är okej och inte okej att säga i relation till färgen vit.
Som Brown Island själva skriver i sin replik ”Rummen vi rör oss i, platser vi bebor – vi skapar dem och de formar oss.” just därför behöver det här samtalet föras på en nivå som tar hänsyn till verklighetens och historiens många sammanflätade komplexiteter, utan raljanta och kränkta tonlägen.
Vi uppmanar alla att läsa texten ”Floating in the White sea – A foray into the contemporary art institution” och Brown Islands handbok i sin helhet. En svensk översättning av texten finns publicerad i vår handlingsplan.
Vi är imponerade av Brown Islands arbete, tålamod och inte minst hur de lyckas balansera mellan teoretisk stringens och praktisk relevans för den svenska konstvärlden.